Det blev en promenad. En underbar sådan.
Det var riktigt riktigt skönt att bara gå. Bara tänka och grubbla och fundera och tillåta mig själv att skrika. Ja, inombords såklart, men ändå. Det var härligt.
Att det regnade lite då och då gjorde ingenting.

Under promenaden blev jag sjukt sugen på sallad, så när jag kom hem slängde jag ihop någon slags sallad bestående av sallad (nehe?), gurka, läcköskinka och lök som jag stekte i sabal oelek. Det var bara löken jag stekte alltså.
Riktigt gott blev det i alla fall.