Jag börjar få mer panik än jag hade för någon dag sedan. Imorgon åker vi fan.
Jag har inte packat ner något, jag har ingen aning om vad jag ska ha för kläder, jag har inte handlat mat, jag har inte fått svar på mejlet jag skickade, jag vet inte om jag kan gå eftersom jag inte vet hur långt vi ska gå och hur marken ser ut, jag vet inte vilka som börjar ettan och jag vet ingenting annat heller.
Fy fan. Jag är glad att Martin är med.



Detta är förra årets packning. Det var en väska, för jag visste ju att vi skulle gå med packningen.
Det behövde dock inte tvåorna, men jag har ingen aning ifall vi ska med packningen eller inte.
Om vi inte ska det vill jag ju ha en väska med mat och det som jag ska ha under vandringen. Om vi däremot ska ha packningen vill jag ju inte ha den där extraväskan med mig med mat, för då kan jag ju ha det i fjällryggsäcken.
Åh, att små skitsaker alltid ska lyckas göra mig så jävla nervös.