Jag är inte längre lika rädd

Nu är jag hemma efter några timmars äventyr på byn.
Halv fyra skulle jag och Ida träffas utanför Sandbäcks. Som vanligt var ju jag en kvart försenad, så Ida fick stå där i regnet och vänta på mig.
Vilken nedrans dålig kompis jag är.
Vi satt där ett tag i alla fall och hade jättetrevligt, men på grund av att Ida skulle på gymmet blev visiten på caféet inte alltför lång. Sandbäcks får förresten ett minus för sina svindyra kanelbullar som inte är värda 18 kronor.

När Ida cyklade iväg mot gymmet travade jag iväg mot Biblioteket för att lämna två filmer. Ungefär tjugo minuter senare kom jag ut därifrån med en ny film, en dubbel-cd och fyra böcker.
Jorå.
Pappa var i Djurås och mamma kunde inte hämta mig då, så jag gick vidare till Malungs bokhandel. Jag fann ingenting av intresse, så efter ett tag gick ut även därifrån.
Sedan knallade jag runt ett tag nere på byn med min Library lovers-påse och mådde gott. Det var riktigt skönt att bara gå runt där själv och slippa anpassa sig efter andra.
En del saker har hänt med mig under sommaren faktiskt. Hade det här hänt i våras hade jag definitivt inte njutit av min ensamhet, jag hade istället ställt mig på någon enslig plats och hoppats att ingen skulle se mig. Förmodligen hade jag struntat i Biblioteket också.

När mamma till slut hämtade mig drog vi på Ica och handlade. Det var också trevligt faktiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0