Jag har hängt i skogen hela helgen, med tre asmysiga brudar. Jag älskar Kvilselen. Man mår så bra där borta.
Failade lite dock med tiden. När vi skulle åka hem, klockan fyra var planen, så ringde vi Ulricas föräldrar för att höra om gasolen skulle vara på eller inte. Ulricas pappa frågade om vi hade dragit fram klockan, och det hade vi inte. Det hade vi glömt. På några sekunder gick klockan alltså från att vara tjugo i fyra till att vara tjugo i fem. Det var jobbigt, men helgen var i alla fall dunder, så det spelar ingen roll.

Nu tänker jag måla naglarna och raka benen och kanske lägga ansiktsmask och bara njuta av att jag är en del av civilisationen igen.